Metod för bestämning av vattenpermeabiliteten hos betong (NT TR 571)

Abstract

  Vattenpermeabilitet är i många fall avgörande för beständighet och livslängd hos porösa material som t.ex. betong. Det finns idag ingen standardiserad metod för bestämning av Darciansk permeabilitet. Den metod som presenteras här är enkel och sätts samman huvudsakligen av standardkomponenter. Den klarar av både gjutna koniska såväl som utborrade cylindriska provkroppar. Använt tryck har maximalt varit 7.8 respektive 16 bar (en utrustning i Sverige och en på Island). Använd tryckgradient har med 50 mm långa provkroppar varit maximalt 1560 m/m respektive 3200 m/m. Repeterbarheten av mätningar i samma laboratorium har varit god i projektet. Reproducerbarheten har mätts i ett ”Round-Robin”-test mellan Island och Sverige. Den var tyvärr inte fullt så god. Det bör utföras fler sådana tester för att utröna om det bara var en engångsföreteelse. En kritisk faktor vid Darciansk permeabilitet är om provkroppen är vattenmättad vid start. I projektet föreslås att provkroppar som inte uppenbarligen är vattenmättade vakuumbehandlas. Med vakuumbehandling menas att provkroppen läggs i en behållare varefter en pump suger ut luften ur behållaren och ur provkroppen. Efter ett dygn så släpps vatten in i behållaren under vakuum. Vattnet ska då fullständigt mätta provkroppen. Upphettning eller torkning i ugn innan vakuumbehandlingen ska undvikas därför att det förstör provkroppens porstruktur. Det kan vara svårt att mäta Darciansk permeabilitet med betong med lågt vct-tal eller ung betong på grund av att man kan få en fortsatt hydratation när vatten börjar sippra igenom betongen vid försökets start. Luft kan då bildas i porsystemet, vatten kan konsumeras till hydratation samt betongen blir tätare under försökets gång, vilket medför att flödet inte blir Darcianskt.